publicerad: 2021
bete sig
betedde betett, presens beter
verb
●
uppföra sig på visst sätt
någon beter sig sätt
han kan bete sig som en riktig liten gentleman; rocksångarna brukade bete sig som det föll dem in
○
ofta med bibetydelse av klander
bära sig åt
hur beter du dig egentligen med den där korkskruven?
belagt sedan 1619;
till te 'visa'; jfr ursprung till
te sig
bete sigbeteende