publicerad: 2021  
bortta borttog borttagit borttagen borttagna, presens borttar
även åld.
borttaga borttog borttagit borttagen borttagna, presens borttager
verb
[bårt`ta] el. [bårt`taga]
● vanligen lös förbindelse, se ta bort få att försvinna från visst samman­hang
JFR avlägsna
bortta något (med något)
röd­vins­fläckar kan bort­tas med salt
○ äv. beträffande motverkan
JFR förta
alkohol kan bort­ta effekten av medicinen
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska borttaka
borttaborttagande, borttagning