publicerad: 2021
utfall
utfallet, plural utfall, bestämd plural utfallen
ut|fall·et
substantiv
1
häftigt verbalt angrepp
ett utfall (mot någon/något)
ett utfall (mot någon)
ett utfall (mot något)
oppositionsledarens häftiga utfall mot regeringen
○
ursprungligen om fysisk attack
fäktarna gjorde utfall mot varandra
○
spec. om motanfall från belägrad trupp
undsättningsstyrkans anfall stöddes av ett utfall från fästningen
2
slutligt resultat efter någon typ av beräkning, förhandling eller dylikt
ett utfall (av något)
det ekonomiska utfallet av skattereformen
○
spec. statistik
resultat i slumpmässigt försök
en samling utfall kallas för en händelse
belagt sedan 1772