publicerad: 2021  
bygga byggde byggt, presens bygger
verb
bygg`a
1 ibland med partikel, sär­skiltupp, utan större betydelse­skillnad fram­ställa (komplicerat före­mål) genom att foga samman delar främst med av­seende på (del av) hus, men äv. far­tyg, for­don etc.
SE bygge, byggnad 2, byggnation JFR konstruera, montera, uppföra 1
byggare
någon bygger (in/på/till/upp) något (med något)
någon bygger (in) något (med något)
någon bygger (på) något (med något)
någon bygger (till) något (med något)
någon bygger (upp) något (med något)
bygga ett hus; bygga en orgel; bygga ett container­fartyg; bygga en plast­modell av ett flyg­plan; bygga med klossar; stugan är byggd helt i trä; det tog tio år att bygga upp staden igen efter kriget; fåglarna bygger bo
○ äv. med av­seende på större konstruktion el. an­läggning
bygga en ny motor­väg; bygga en ny stad i öknen
○ äv. i fråga om utökning el. annan förändring (av något befintligt) ofta med partikel, sär­skiltom, till, upp
ombyggnad
bygga om källaren; bygga till huset på höjden; han byggde upp sin kropp genom hård träning och sträng diet
○ äv. bildligt ofta med partikel, sär­skiltin, upp skapa eller ut­veckla
bygga en fredlig värld; bygga upp sin hälsa; det är främst några av föreningens eld­själar som har byggt upp verksamheten; man har byggt in vissa spärrar i systemet
Rom byggdes inte på en dag se dag
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska byggia 'bebo; odla; bygga'; besläktat med 1bo!!; jfr ur­sprung till bod, bonde, bur
2 an­vända som grund­val för någon större abstrakt helhet
JFR basera 1
någon/något bygger på något
någon bygger på något
något bygger på något
resonemanget byggde på fel­aktiga förut­sättningar; hans löften var inte mycket att bygga på
belagt sedan 1526
byggabyggande
bygga upp, bygga ut