SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

cisterciens cisterciensen cistercienser

cisterci·ens·en

substantiv

cistercien´s

● munk som till­hör cisterciens­orden

belagt sedan 1528; till lat. Cister´cium, franska Cîteaux, namn på kloster i Frank­rike

SO

Alfabetisk lista

  cisnormativ (cis-)
  cisperson subst.
  cisperson (cis-)
  ciss subst.
  cissus subst.
  cisterciens subst.
  cistercienserorden subst.
  cisterciensorden subst.
  cistern subst.
  cisternvagn (cistern)
  citadell subst.

  Till   alla ordböcker