SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 dekanat dekanatet, plural dekanat, bestämd plural dekanaten dek·an·at·et substantiv dekana´t 1 det att vara dekan (under någons) dekanat ○ ibland äv. om en dekans ämbetsperiod belagt sedan 1741; till dekan 2 del av biskopsstift i den romersk-katolska kyrkan ○ äv. om lokal delförsamling inom den svenska högkyrkligheten (synoden) belagt sedan 1992 SO Alfabetisk lista dekaliter (deka-) dekalkomani subst. dekalogen subst. dekameter (deka-) dekan subst. dekanat subst. dekantera verb dekanus subst. dekapitera verb dekis subst. deklamation subst. Till alla ordböcker
