SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

dendrit dendriten dendriter

dendr·it·en

substantiv

dendri´t

● ut­skott från nerv­celler som leder impulser in mot själva cell­kroppen

med åldern minskar dendriterna i om­fång

belagt sedan 1905; ur grek. dendri´tes 'som hör till träd'

SO

Alfabetisk lista

  denar subst.
  denationalisera verb
  denaturalisera verb
  denaturera verb
  denaturera (de-)
  dendrit subst.
  dendrokronologi subst.
  dendrolog subst.
  dendrologi subst.
  dengenus (genus)
  denier subst.

  Till   alla ordböcker