publicerad: 2021  
desperation desperationen
de·sper·at·ion·en
substantiv
[-∫o´n]
● över­väldigande känsla av hopp­löshet och förtvivlan i nöd­läge där man tycker sig sakna menings­fulla möjligheter att göra något
(i) desperation
desperation (över något/sats)
desperation (över något)
desperation (över sats)
till­tagande desperation; känna desperation; i ren desperation slog han in dörren; det fanns en under­ton av desperation i hennes röst
○ ibland mer el. mindre bildligt
regeringens spar­paket andades desperation
belagt sedan 1845