publicerad: 2021
ekvator
ekvatorn
ekv·at·orn
substantiv
●
vanligen bestämd form
tänkt cirkel runt jordklotet lika långt från båda polerna
jordekvatorn
passera ekvatorn; områdena längs ekvatorn hör till jordens varmaste
○
äv. utvidgat om annan (stor)cirkel på el. utanför jordklotet, bl.a. i astronomiska sammanhang
himmelsekvatorn; solekvatorn
den magnetiska ekvatorn; den galaktiska ekvatorn
belagt sedan 1719;
till lat. æqua´ri 'göra lik; dela i lika delar'; jfr ursprung till
ekvation