publicerad: 2021  
epigon epigonen epigoner
epi·gon·en
substantiv
[-gå´n]
● helt osjälvständig efterbildare särsk. om författare el. konstnär men äv. all­männare
JFR eftersägare
epigondiktning
en epigon (till någon)
en oskicklig epigon till Freud
belagt sedan 1849; av grek. epig´onos 'ättling', till epi´ 'efter' och gon´os 'födelse'; jfr ur­sprung till genus