publicerad: 2021
förege
föregav, föregett, föregiven föregivna, presens föreger
även åld.
föregiva
föregav, föregivit, föregiven föregivna, presens föregiver
verb
●
anföra som (viktig) faktor
någon föreger något/sats
någon föreger något
någon föreger sats
han föregav sjukdom som skäl för sin frånvaro
○
i perfekt particip vanligen med stark bibetydelse av ifrågasättande
JFR
förment
något är föregivet (av någon)
regimens föregivna fredsvilja
belagt sedan 1527;
jfr tyska vorgeben med samma betydelse
föregeföregivande