publicerad: 2021  
förmyndare förmyndaren, plural förmyndare, bestämd plural förmyndarna
för·mynd·ar·en
substantiv
[-myn´d-] el. [fö`r-]
person som är ut­sedd att sköta en omyndig persons an­gelägenheter särsk. de ekonomiska
förmyndare (för/över någon)
förmyndare (för någon)
förmyndare (över någon)
hon ställdes under förmyndare
spec. om person som styr ett rike för en omyndig regent mest historiskt
äv. bildligt auktoritär person
förmyndarmentalitet
han vill gärna spela förmyndare
belagt sedan 1387; 1821 i bildlig bemärkelse (öppet brev utfärdat av kung Albrekt om Bo Jonssons testamente m.m. (Styffe)); fornsvenska formyndare; av lågtyska vormünder med samma betydelse, till vormünden 'vara beskyddare'; ur fornsaxiska mund 'beskydd'; jfr ur­sprung till myndig