publicerad: 2021  
förslita förslet förslitit försliten förslitna, presens försliter
verb
försli´ta
vanligen pass. el. perfekt particip slita ned kropps­del
något förslits
något är förslitet
en försliten höft­led; hans förslitna rygg
belagt sedan ca 1430 (Själens tröst); fornsvenska forslita 'slita ut; slita sönder; slita tvist'
förslitaförslitande, förslitning