publicerad: 2021  
frangulabark frangula­barken
frangula|­bark·en
substantiv
[fraŋ`g-]
bark av brak­ved som (förr) använd(e)s som laxer­medel
JFR brakved
belagt sedan 1858; till nylat. frang´ula 'skör, bräcklig'; till lat. frang´ere 'bryta sönder'; jfr ur­sprung till fraktion