publicerad: 2021  
gås gåsen gäss
substantiv
(typ av) kraftig and­fågel som har för­hållandevis lång hals och höga ben och var­av raser av en viss art (grå­gåsen) hålls som tam­fåglar för köttets och dunets skull
grågås; kanadagås; mårtensgås; tamgås; vildgås
äv. om mot­svarande mat­rätt
gåsmiddag
stekt gås
äv. bildligt om kvinna som handlar på ett naivt el. dumt sätt
den lilla gåsen ringde givetvis genast till polisen
dum som en gås se dum
ha en gås oplockad med någon ha något otalt med någonhon har en gås oplockad med sin förra klubb som bröt kontraktet halv­vägs in på säsongen
(rinna av någon) som vatten/vattnet på en gås se vatten
vita gäss vitt skum på vågtopparnadet gick vita gäss på Vättern
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska gas; gemensamt germanskt ord, besläktat med lat. a´nser, grek. khe´n med samma betydelse; ev. av ljud­härmande urspr.