publicerad: 2021  
glimta glimtade glimtat
verb
glim`ta
1 ibland med partikel, sär­skiltfram, till synas för ett kort ögon­blick
glimta (fram/till)
glimta (fram)
glimta (till)
fyren glimtade i fjärran; de starkaste stjärnorna glimtade fram mellan molnen
○ äv. bildligt
ett litet leende glimtade fram; det glimtade till av intresse i hennes ögon
belagt sedan 1808; nord. ord, bildat till glimma
2 med partikelntill lyckas sporadiskt med goda prestationer
glimta (till)
laget gjorde en slät­struken in­sats och den ende som glimtade till ibland var NN
belagt åtm. sedan 1990-talet
glimtaglimtande, glimt