publicerad: 2021  
gnata gnatade gnatat
verb
gna`ta
● ständigt kritisera på ett små­aktigt sätt ofta om mindre allvarliga saker
JFR tjata
någon gnatar (på någon) (om något/att+verb/sats)
någon gnatar (på någon) (om något)
någon gnatar (på någon) (om sats)
någon gnatar (på någon) (om att+verb)
gnata inte på barnen jämt och ständigt!; hon får försöka att inte gnata på honom om hur han ska gå vidare
belagt sedan 1805; av osäkert men trol. ljud­härmande urspr.; jfr sv. dial. gnattra 'gnaga; hugga med slö yxa'; jfr äv. isl. gnata 'braka sönder'
gnatagnatande