publicerad: 2021  
gottgörelse gott­görelsen gott­görelser
gott|­gör·els·en
substantiv
[gåt`-]
det att gottgöra något
gottgörelse (till/åt någon) (för något/sats)
gottgörelse (till någon) (för något)
gottgörelse (till någon) (för sats)
gottgörelse (åt någon) (för något)
gottgörelse (åt någon) (för sats)
få ekonomisk gott­görelse
äv. mer konkret
hon fick 10 000 kronor i gott­görelse
belagt sedan 1769