publicerad: 2021  
gröngöling grön­gölingen grön­gölingar
grön|­göl·ing·en
substantiv
grö`ngöling
1 en större, grön­aktig hack­spett med röd hjässa och nacke
en grön­gölings häftiga, gälla skriande i ek­backen; en grön­göling fångade myror i den till­frusna stacken; förr an­såg man att grön­gölingens skrik före­bådade regn
belagt sedan 1639; till grön och sv. dial. göling, bildn. till gol, dialektal bi­form till gul
2 ung och oerfaren person i visst samman­hang
grön­gölingen från landet ut­klassade hela eliten
belagt sedan 1815