publicerad: 2021  
greppa greppade greppat
verb
grepp`a
● var­dagligt ta ett grepp om
JFR gripa 1
någon greppar (om) någon/något/sats
någon greppar (om) någon
någon greppar (om) något
någon greppar (om) sats
han lyckades greppa hennes vänster­arm
○ äv. bildligt vanligen med substantivettag
någon greppar tag i något
nu måste vi greppa tag i problemet
○ spec. skaffa sig över­blick över
hon hade svårt att greppa situationen; kan du greppa inne­hållet i kapitel 7?
belagt sedan 1941
greppagreppande, grepp