publicerad: 2021  
helst
adverb
1 hellre än allt annat
JFR gärna 1, hellre
allra helst vill hon bara vara i fred; jag vill helst inte tala om saken
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska hälzt; jfr ur­sprung till heller, hellre
2 något ålderdomligt i synnerhet
priset var rimligt, helst om man betänker hur säll­synt boken är
belagt sedan förra hälften av 1300-talet Södermanna-Lagen
3 i vissa ut­tryck av typenvem som helst (utan precisering) av alla tänkbara möjligheter i fråga om person, plats, tid­punkt etc.; vanligen för att ut­trycka att dessa är god­tyckliga
vem som helst kunde se att hon var ledsen
○ äv. som rent förstärknings­ord i negerade samman­hang
de kunde inte se några som helst tecken på bättring
○ äv. i ut­tryck för mycket hög grad av något var­dagligt
hon var hur lycklig som helst
hur som helst se hur
när som helst se när
var som helst se var
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen