publicerad: 2021  
hird hirden hirder
hird·en
substantiv
hir´d
personlig liv­vakt för (forn­nordisk) kung eller stor­man
hirdman
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska hirþ 'liv­vakt; hovfolk'; av fornengelska hir(e)d med samma betydelse, eg. samma ord som tyska Heirat 'gifter­mål'