publicerad: 2021  
hugga högg huggit huggen huggna, presens hugger
verb
hugg`a
1 ofta med partikel som an­ger resultatet, sär­skiltav, ner, sönder, upp, ut slå med skarpt vapen eller redskap för att sönder­dela, göra nedsänkning el. mer all­mänt bearbeta el. skada
huggare; huggklinga; huggkniv; huggvapen; förhuggning
någon hugger (av/ner/sönder/upp/ut) något (med något)
någon hugger (av) något (med något)
någon hugger (ner) något (med något)
någon hugger (sönder) något (med något)
någon hugger (upp) något (med något)
någon hugger (ut) något (med något)
hugga med yxa; de högg av en gren på trädet; han högg ner trädet med en yxa
ibland äv. om stöt
någon hugger någon (med något)
desperadon högg polisen i bröstet med en kniv
äv. fram­ställa genom huggning
hugga gat­sten; hugga (upp) ved; han högg ut ett an­sikte i träet
äv. med partikelnner döda
någon hugger (ner) någon (med något)
fienden högg ner en hel bataljon
hugga i sten se sten
vara hugget som stucket inte vara någon skillnaddet är hugget som stucket om de köper hus eller bor kvar i hyres­rätten, de fasta kostnaderna blir lika höga
belagt sedan 1000-talet (runsten, t.ex. Furuby, Småland); vanligen runform hakua, fornsvenska hugga; sv. dial. hogga; gemensamt germanskt ord, trol. besläktat med
2 an­falla med vass kropps­del vanligen tänder el. klor; om djur
djur hugger (någon/något) (i något)
djur hugger (någon) (i något)
djur hugger (något) (i något)
djur hugger (mot någon/något) (med något)
djur hugger (mot någon) (med något)
djur hugger (mot något) (med något)
hunden högg henne i benet; katten högg klorna i fågeln
äv. (om fisk) nappa
gäddan hugger bra i dag
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
3 var­dagligt ta fast genom snabbt in­gripande
någon hugger någon
polisen högg den miss­tänkte
äv. försvagat få tag i för rådfrågning eller dylikt
till slut lyckades de hugga ett bi­träde i snabb­köpet
äv. med av­seende på före­mål snabbt till­gripa eller ta för sig
någon hugger något
tjuven högg några prydnadsföremål och försvann
belagt sedan 1734
4 plötsligt värka till
det hugger (i något)
det högg i bröstet
belagt sedan 1887
5 (upp­repade gånger) stöta mot botten el. mot berg, brygga eller dylikt; om far­tyg, på grund av sjö­hävning eller dylikt
något hugger i/mot något
något hugger i något
något hugger mot något
de vaknade av att båten låg och högg mot klippan
belagt sedan 1842
huggahuggande, huggning