publicerad: 2021
idiosynkrasi
idiosynkrasin idiosynkrasier
idio·syn·krasi·er
substantiv
1
intensiv motvilja eller överkänslighet som inte utan vidare kan förklaras; ofta starkt personligt präglad
idiosynkrasi (mot någon/något)
idiosynkrasi (mot någon)
idiosynkrasi (mot något)
○
spec. medicin om mycket stark fysisk el. psykisk reaktion mot läkemedel, födoämne eller dylikt
hans allt mer utvecklade idiosynkrasi mot fisk
belagt sedan 1820;
modern bildn. till grek. id´ios 'egen', syn´ 'med' och kra´sis 'blandning'
2
egenhet eller egenskap hos person
i biografin berättar författaren om sina egna svagheter, idiosynkrasier och tillkortakommanden
○
äv. om författare, språk m.m.
översättarens idiosynkrasier; verbspecifika idiosynkrasier
belagt sedan 1827