publicerad: 2021
kabinett
kabinettet, plural kabinett, bestämd plural kabinetten
kab·in·ett·et
substantiv
1
ofta vid beskrivning av äldre förhållanden
litet rum i förnämare våning el. hus
grevinnan tog emot i gula kabinettet
○
särskilt för samlingar
○
äv. om skåp för konst eller dylikt
ett kabinett i ek
belagt sedan 1646;
av franska cabinet med samma betydelse; av ita. gabinetto med samma betydelse, ev. till gabbia 'bur'
2
sittande regering särsk. vid beskrivning av utländska (särsk. brittiska) förhållanden, ofta med angivande av regeringschef
krigskabinett; skuggkabinett
Browns kabinett
○
ursprungligen och spec. om gruppen av de viktigaste ministrarna
särskilt vid beskrivning av brittiska förhållanden
kabinettet, dvs. regeringens inre cirkel
belagt sedan 1823
3
ålderdomligt
toalettrum
belagt sedan 1884