publicerad: 2021  
klammeri klammeriet klammerier
klamm·eri·et
substantiv
klammeri´
i vissa ut­tryck konflikt med myndighet eller dylikt
(i) klammeri (med någon/något)
(i) klammeri (med någon)
(i) klammeri (med något)
komma i klammeri med rätt­visan
belagt sedan 1589; av da. klammeri med samma betydelse, till klamre 'larma; träta'; på­verkan av klammer