publicerad: 2021  
klinker klinkern
substantiv
klink´er
● hårdbränt tegel med glas­artad yta
klinkerlera; klinkerplatta; klinkersten; lättklinker
○ äv. om keramiskt, sintrat material
belagt sedan 1642; av nederländska klinker(t), till klinken 'klinga', allt­så eg. 'klingande tegel­sten'