publicerad: 2021  
kontakt kontakten kontakter
kon·takt·en
substantiv
kontak´t
1 läge som ger möjlighet till direkt ut­byte av information eller tjänst särsk. mellan människor
JFR förbindelse 2
kontaktperson; direktkontakt; patientkontakt
(i) kontakt (med någon/något)
(i) kontakt (med någon)
(i) kontakt (med något)
kontakt (mellan några)
de kunde inte få kontakt med servern; ta kontakt med en reparations­firma; han har varit i kontakt med en mäklare
○ sär­skilt bekantskap och ofta vänskap
kontaktbehov; kontaktförsök; kontaktlöshet; kontaktsvårigheter
de har fin kontakt; längtan efter närhet och kontakt; behov av mänsklig kontakt; hon fick god kontakt med sina bonus­barn; han flyttade till USA och då förlorade hon ty­värr kontakten med honom
○ äv. all­männare
verklighetskontakt
en utbyggnads­plan utan kontakt med de ekonomiska realiteterna
○ äv. konkret läge med direkt beröring mellan före­mål
kontaktlim; kontaktlinser
det fjärde bords­benet var inte i kontakt med golvet
○ spec. om läge som sluter en elektrisk ström­krets
JFR kontakt 3
höljet får inte komma i kontakt med de spänningsförande delarna
belagt sedan 1812; av lat. contac´tus 'beröring', till conting´ere 'beröra'; jfr ur­sprung till intakt, kontingent, tangera
2 bekantskap med person som kan förmedla information eller tjänst
affärskontakt
personliga kontakter; informella kontakter; han förmedlade kontakten med föreningens sekreterare; hon har lyckats etablera kontakt med ett förlag; hon knöt många värde­fulla kontakter på bok­mässan
○ äv. om personen
vår kontakt i Singapore
belagt sedan 1954
3 an­ordning för an­slutning till elektrisk ledning
banankontakt; stickkontakt
sätta i kontakten; dra ur kontakten
○ äv. om ström­brytare ej som el­teknisk term
knäppkontakt; vippkontakt; väggkontakt
belagt sedan 1873