publicerad: 2021  
kubik kubiken, plural kubik, bestämd plural kubiken
kub·ik·en
substantiv
kubi´k
1 vanligen i sammansättn. (mått för) volym mot­svarande en kub vars sida har den längd som fram­går av samman­hanget
kubikcentimeter; kubikdecimeter; kubikfot; kubikmeter
en kubik (något)
en kubik (av/med något)
en kubik (av något)
en kubik (med något)
○ äv. som kort­form, sär­skilt kubik­meter eller kubikfot
100 kubik massa­timmer
○ spec. äv. beträffande motor­cylindrar var­dagligt kubik­centimeter
en Honda på 250 kubik
○ äv. i sammansättn. volym
kubikinnehåll; kubikmassa
belagt sedan 1791; av lat. cub´icus 'kub­formad'; till kub
2 med prep.i multiplikation av ett tal med sig självt två gånger
JFR dignitet 1, kub 2, kvadrat 2
(något) i kubik
3 i kubik är 27
○ äv. rent förstärkande var­dagligt
det vore dumhet i kubik att sälja villan nu när priserna är i botten
belagt sedan 1918