publicerad: 2021  
kustod kustoden kustoder
kust·od·en
substantiv
[-å´d] el. [-o´d]
● historiskt ord (eller stavelse) som står längst ner på bok­sida och som ut­gör en upp­repning av följande sidas första ord el. stavelse
belagt sedan 1770; av ita. custode, eg. 'uppsynings­man'; av lat. cus´tos 'väktare'