publicerad: 2021  
martorn mar­tornen äv. mar­tornet
mar|­torn·en
substantiv
ma`rtorn
● sällan bestämd form en tistel­liknande strandväxt med blå­gröna, taggiga blad och blåa blommor i täta huvuden
SYN. kostertistel JFR havtorn
mar­torn är frid­lyst
○ äv. om när­besläktade (ofta odlade) arter vanligen i sammansättn.
alpmartorn; bollmartorn; silvermartorn
belagt sedan 1867; till mar- 1 och 2torn