publicerad: 2021  
minimum minimet el. minimum el. minimumet, plural minima el. minimum, bestämd plural minima el. minimumen
min·im·um·et
substantiv
mi´nimum
● minsta möjliga värde in­om visst om­råde; spec. om minsta värde för funktion
MOTSATS maximum
ett minimum (av något) ett minimum (något)
arbetet kommer att ta ett minimum av 5 år; funktionen x2 har ett minimum i origo
○ äv. mycket liten mängd
upp­giften ut­fördes med ett minimum av arbets­kraft
○ äv. i adverbiell an­vändning
en kvot på minimum 250 lägenheter
belagt sedan 1800; av lat. min´imum, neutrum av min´imus 'minst'; besläktat med 2minst!!