SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 monokulär monokulärt monokulära mon·okul·är adjektiv monokulä´r ● som sker eller ses med bara ett öga MOTSATS binokulär monokulärt synfält; monokulärt seende ○ äv. avsedd för bara ett öga ett monokulärt förstoringsglas belagt sedan 1898; till mono- och okulär; jfr ursprung till monokel SO Alfabetisk lista monokotyledon subst. monokrom adj. monokrom (mono-) monokromatisk adj. monokultur subst. monokulär adj. monolit subst. monolitisk adj. monolog subst. monolog (mono-) monoman adj. Till alla ordböcker