publicerad: 2021
mule
mulen mular
mul·en
substantiv
●
främre del av överläpp hos hovdjur hårlös och fuktig hos kor, mjukhårig och torr hos hästar
belagt sedan mitten av 1300-talet (i sms.; (Östgöta-Lagen))
fornsvenska mule; gemensamt germanskt ord; urspr. ljudhärmande, jfr ursprung till
mu, som återger kons läte