publicerad: 2021  
kraft kraften krafter
kraft·en
substantiv
1 (yttring av) inne­boende förmåga att åstad­komma direkta handlingar eller på­tagliga resultat i den yttre verkligheten; om kroppslig (och ofta under­liggande själslig) förmåga hos person el. djur
en oerhörd kraft i slaget; samla alla sina krafter; ta i av alla krafter; spara på krafterna; med gemensamma krafter lyckades de flytta pianot; det tar på krafterna att cykla i mot­vind; hon vrålade med sina lungors fulla kraft; hon hade krafter kvar på upp­loppet; han fick nya krafter av publikens stöd
äv. med starkare ton­vikt på den själsliga förmågan
andlig kraft; han behövde kraft och mod att börja om på nytt; hon försökte samla kraft för att berätta allt; hon hade inte kraft att ta hand om sina barn; politiker lägger mycket kraft på förpackningen av budskapet
äv. i fråga om växter eller dylikt
grokraft; jäskraft; växtkraft
äv. i fråga om döda ting
kraften hos en raket; regnet smattrade i gatan med stor kraft
äv. om något som har in­verkan på människans själs­liv
musikens helande kraft
i kraft av med (moraliskt eller rättsligt) stöd aven ledargestalt som i kraft av sin personliga trygghet vågar arbeta lång­siktigt
i någons krafts dagar se dag
levande kraft rörelse­energimed hjälp av en lutnings­visare kan lok­förare planera körningen och på rätt sätt ut­nyttja tågets levande kraft
lägga/sätta kraft bak­om orden stödja sina ord med makt­medel
med förenade krafter gemensamtmed förenade krafter fick de upp gäddan i båten
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); fornsvenska krapter, krapt; gemensamt germanskt ord, trol. besläktat med krav
2 själv­ständig, abstrakt före­teelse som har förmåga att orsaka förändringar i före­måls till­stånd beträffande yttre läge, inre spänningar etc.
spec. (riktad) fysikalisk storhet som kan orsaka ändringar i kroppars (rörelse)till­stånd
centrifugalkraft; gravitationskraft; tyngdkraft
ofta med ton­vikt på omvandling till praktiskt an­vändbar produkt
belagt sedan 1718
3 vanligen koll. något som ut­gör en verksam faktor på visst om­råde; vanligen en grupp personer men äv. all­männare
arbetskraft; datakraft
spec. om militära förband vanligen plur. och i sammansättn.
markstridskrafter; sjöstridskrafter
spec. äv. om obestämd grupp människor som strävar i viss riktning
samla alla goda krafter; starka krafter ville ha bort NN från ledningen
ibland äv. om icke-mänskliga före­teelser
de kommersiella krafterna
belagt sedan 1430–50 Fem Mose böcker
4 person som är väl an­vändbar på vissa om­råden
yngre krafter; fri­villiga krafter; en dugande kraft; en drivande kraft i före­taget; hon är en kraft att räkna med
belagt sedan 1852
5 vanligen obestämd form sing. rättslig giltighet
domen har vunnit laga kraft; de nya bestämmelserna träder i kraft vid års­skiftet
belagt sedan förra hälften av 1300-talet Uplands-Lagen