publicerad: 2021
kraft
kraften krafter
kraft·en
substantiv
1
(yttring av) inneboende förmåga att åstadkomma direkta handlingar eller påtagliga resultat i den yttre verkligheten; om kroppslig (och ofta underliggande själslig) förmåga hos person el. djur
en oerhörd kraft i slaget; samla alla sina krafter; ta i av alla krafter; spara på krafterna; med gemensamma krafter lyckades de flytta pianot; det tar på krafterna att cykla i motvind; hon vrålade med sina lungors fulla kraft; hon hade krafter kvar på upploppet; han fick nya krafter av publikens stöd
○
äv. med starkare tonvikt på den själsliga förmågan
andlig kraft; han behövde kraft och mod att börja om på nytt; hon försökte samla kraft för att berätta allt; hon hade inte kraft att ta hand om sina barn; politiker lägger mycket kraft på förpackningen av budskapet
○
äv. i fråga om växter eller dylikt
○
äv. i fråga om döda ting
kraften hos en raket; regnet smattrade i gatan med stor kraft
○
äv. om något som har inverkan på människans själsliv
musikens helande kraft
i kraft av
med (moraliskt eller rättsligt) stöd aven ledargestalt som i kraft av sin personliga trygghet vågar arbeta långsiktigt
i någons krafts dagar
se
dag
levande kraft
rörelseenergimed hjälp av en lutningsvisare kan lokförare planera körningen och på rätt sätt utnyttja tågets levande kraft
lägga/sätta kraft bakom orden
stödja sina ord med maktmedel
med förenade krafter
gemensamtmed förenade krafter fick de upp gäddan i båten
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga);
fornsvenska krapter, krapt; gemensamt germanskt ord, trol. besläktat med
krav
2
självständig, abstrakt företeelse som har förmåga att orsaka förändringar i föremåls tillstånd beträffande yttre läge, inre spänningar etc.
○
spec.
(riktad) fysikalisk storhet som kan orsaka ändringar i kroppars (rörelse)tillstånd
○
ofta med tonvikt på omvandling till praktiskt användbar produkt
belagt sedan 1718
3
vanligen koll.
något som utgör en verksam faktor på visst område; vanligen en grupp personer men äv. allmännare
JFR
tillgång 2
arbetskraft; datakraft
○
spec. om militära förband
vanligen plur. och i sammansättn.
markstridskrafter; sjöstridskrafter
○
spec. äv. om obestämd grupp människor som strävar i viss riktning
samla alla goda krafter; starka krafter ville ha bort NN från ledningen
○
ibland äv. om icke-mänskliga företeelser
de kommersiella krafterna
belagt sedan 1430–50
Fem Mose böcker
4
person som är väl användbar på vissa områden
yngre krafter; frivilliga krafter; en dugande kraft; en drivande kraft i företaget; hon är en kraft att räkna med
belagt sedan 1852
5
vanligen obestämd form sing.
rättslig giltighet
domen har vunnit laga kraft; de nya bestämmelserna träder i kraft vid årsskiftet
belagt sedan förra hälften av 1300-talet
Uplands-Lagen