publicerad: 2021  
nagel nageln naglar
nagl·ar
substantiv
na´gel
1 skyddande, genom­skinlig hornbildning på spetsen av finger eller tå
lösnagel; tumnagel
långa naglar; klippa naglarna; fila naglarna; bita på naglarna; måla naglarna
skit under naglarna se skit
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska naghl; gemensamt germanskt ord, besläktat med bl.a. lat. ung´uis, grek. on´yx 'nagel'
2 typ av nit särsk. för an­vändning på båtar
JFR bult
nagelässja; kopparnagel
vara en nagel i ögat (på någon) ur­sprungligen biblisktvara till förtret (för någon)tidningens av­slöjanden blev en nagel i ögat på regeringen
belagt sedan 1840; trol. av tyska Nagel 'spik'; urspr. samma ord som nagel 1; jfr ur­sprung till varnagel