publicerad: 2021  
nysa nös äv. nyste, nyst, presens nyser
verb
ny`sa
● häftigt och ofrivilligt stöta ut luft genom näsan på grund av irritation i slem­hinnorna el. förkylning
JFR 2hosta
nysanfall; nysattack; nyspulver
någon nyser
hon hade glas­artade ögon och hostade och nös nästan oavbrutet
belagt sedan 1325 (Westgöta-Lagen); fornsvenska niusa; gemensamt germanskt ord; ljud­härmande
nysanysande, nysning