SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 orenlighet orenligheten orenligheter o|ren·lig·het·en substantiv o`renlighet ● det att vara orenlig JFR smuts huvudlöss har inget med orenlighet att göra ○ ofta mer konkret, särskilt om avfall och exkrementer högar med orenlighet belagt sedan ca 1385 (Klosterläsning); fornsvenska orenlikhet SO Alfabetisk lista oregon pine subst. oren adj. orena verb orenhet subst. orenlig adj. orenlighet subst. orera verb oreserverad adj. oresonlig adj. orficism subst. orfisk adj. Till alla ordböcker