publicerad: 2021  
orma ormade ormat
verb
or`ma
● ofta refl. förflytta sig ut­efter under­laget med slingrande rörelser
JFR åla
orma (med något) orma (sig) (någonstans)
○ äv. i fråga om liknande rörelse utan förflyttning
hon ormade med höfterna i dansen
○ äv. om eg. orörliga före­teelser som tycks slingra sig eller dylikt
vägen ormade sig upp­för berget
belagt sedan 1788
ormaormande, ormning