publicerad: 2021  
ormbunke ormbunken ormbunkar
orm|­bunk·en
substantiv
or`mbunke
● typ av växt med krypande jord­stam, stora, vanligen delade eller flikiga, spiralställda blad och sporbildande organ oftast på bladens under­sida el. i blad­kanterna
JFR bräken
ormbunksblad
orm­bunkar ut­gjorde en stor del av under­vegetationen i de skuggiga och fuktiga delarna av skogen; sten­söta, örn­bräken, träjon och andra orm­bunkar
belagt sedan ca 1645; till orm och sv. dial. bunk(e) 'gräs; starr; örter med grova och torra stjälkar'; jfr ur­sprung till gråbo