publicerad: 2021  
plomb plomben plomber
substantiv
[plåm´b]
1 sigill (av bly) för försegling av förpackning
belagt sedan 1829; av franska plomb 'bly; plomb'; av lat. plum´bum 'bly'
2 fyllning i tand
amalgamplomb; guldplomb
en plomb hade lossnat
belagt sedan 1881
3 fyllning i träd
belagt sedan 1929