publicerad: 2021  
politik politiken
pol·it·ik·en
substantiv
politi´k
● verksamhet (in­om ramen för någon offentlig organisation) som syftar till att, på grund­val av någon helhets­syn eller ideologi, styra eller på­verka ut­vecklingen i ett sam­hälle eller internationellt och balansera olika gruppintressen mot var­andra el. direkt främja något en­skilt gruppintresse; dels om så­dan statlig och kommunal verksamhet som ut­övas av partipolitiskt valda personer (inte om ren tjänstemanna­förvaltning), dels om verksamhet direkt i politiskt parti el. politisk intresse­organisation
arbetsmarknadspolitik; finanspolitik; inrikespolitik; jordbrukspolitik; kulturpolitik
internationell politik; den unge parti­ledaren lämnade politiken och gick till närings­livet; hon ville inte att de skulle prata politik vid mat­bordet
○ ibland i viss mots. till ideell verksamhet, mer upp­höjda idéer och dylikt
blanda ihop idrott och politik; han ska all­tid göra politik av all­ting!
○ äv. om konkret metod el. handlande i en­skild sam­hällelig fråga eller dylikt el. om viss typ av politiskt handlande
konfrontationspolitik; utrikespolitik
partiets politik i flykting­frågan; den öppna dörrens politik
○ äv. bildligt tillvägagångs­sätt, handlingsmönster
det var dålig politik att göra sig till ovän med rektorn
belagt sedan 1680; av franska politique med samma betydelse; till grek. politikos´ 'som an­går staten'; jfr ur­sprung till policy, polis
Allt är politik. Vanligt tale­sätt åren kring 1970, särsk. i vänster­kretsar