publicerad: 2021  
provocera provocerade provocerat
verb
provoce´ra
● ibland med partikelnfram fram­kalla (viss mot­reaktion) genom ut­manande handlande
JFR reta 1
provocera (fram) något
provocera någon (till något/att+verb)
provocera någon (till något)
provocera någon (till att+verb)
provocera någon (att+verb)
provocera fram krig
○ äv. med av­seende på person
rock­artisterna försökte hela tiden provocera publiken; hon lät sig inte provoceras av andra bilisters slarviga körning
belagt sedan 1816; via tyska, franska av lat. provoca´re 'fram­kalla'; jfr ur­sprung till advokat, 1vokal!!
provoceraprovocerande, provocering, provokation