publicerad: 2021  
räcka till räckte räckt, presens räcker
räck·er till
verb
räcka till´
● vara tillräcklig
SE 1räcka 1
räcka till (för någon/något)
räcka till (för någon)
räcka till (för något)
pengarna räckte inte till hur hon än gnetade och sparade; man vill så mycket, men tiden och orken räcker inte till
○ äv. vara till­räckligt bra
det unga svenska laget räckte inte till i den hårda konkurrensen
belagt sedan 1385 (Klosterläsning); fsv. räkkia til