publicerad: 2021  
stråle strålen strålar
strål·en
substantiv
strå`le
1 linje av synligt ljus
strålknippe; laserstråle; ljusstråle; solstråle
morgonsolens första strålar letade sig in genom gardin­springan; kvällssolens sista sneda strålar
○ äv. om (tänkt) linje av vissa andra våg­rörelser
röntgenstråle
infra­röda och ultra­violetta strålar
○ äv. om värk som tycks breda ut sig längs linjer (strålar)
smärtan sköt ut i strålar från högra tinningen
○ äv. bildligt om något positivt, glatt, ljust etc.
strålögd
en stråle av hopp
belagt sedan 1469 (Heliga Mechtilds uppenbarelser); fornsvenska strale, stral 'stråle; pil'; av lågtyska strale 'pil; gadd'; trol. besläktat med strand
2 smal ström av vätska som far ut med kraft
vattenstråle
strålen från brand­sprutan
○ äv. om liknande ström av annat än vätska
jetstråle
en fin stråle av sand
belagt sedan 1748
3 vanligen i sammansättn. lång­smal del av före­mål som sticker ut el. springer fram från något som kan upp­fattas som centrum
benstråle; bistråle; fanstråle; fenstråle
○ spec. kil­formig del av häst­hov
belagt sedan 1687
4 en­dera halvan av en rät linje som ut­går från en punkt i en viss riktning (och inte är begränsad i denna riktning)
JFR linje 1, 1sträcka 1
belagt sedan 1687