publicerad: 2021  
sits sitsen sitsar
sits·en
substantiv
1 horisontell del av sitt­möbel som man vilar sätet mot när man sitter
JFR säte 2
rottingsits
en stol med flätad sits; stolarna hade stoppade sitsar; toalettstolens sits
○ äv. om fri­stående an­ordning att sitta på
cykelsits; syskonsits
belagt sedan 1805; av tyska Sitz 'sits; säte; sitt­plats'; till sitta
2 sätt att sitta på häst
fältsits
ha en dålig sits; ha en bra sits
belagt sedan 1828
3 spelares in­bördes placering vid kort­spel
dra om sitsen
○ äv. om kortens fördelning
när Syd visade renons i klöver stod hela sitsen klar för henne
○ ofta bildligt läge, situation
en jobbig sits; en knepig sits; en knivig sits
arbets­givarna hade en för­del­aktig sits vid förhandlingarna
belagt sedan 1838