publicerad: 2021  
sjö sjön sjöar; genitiv ibland sjöss i stelnade uttr.
substantiv
1 större, inte rinnande vattensamling som helt om­ges av land med undan­tag för ev. av­lopp till havet
SYN. insjö JFR 1damm 2, göl, hav, kärr, tjärn
sjövatten; fjällsjö; fågelsjö; skogssjö
fiskrika sjöar; försurade sjöar; isen låg på sjöarna; han älskade att sitta på sjön i en rodd­båt och meta
○ äv. om hav el. om samman­fattningen av sjö och hav ej plur.
sjödistrikt; sjökort; sjömakt; sjöman; sjönöd; sjöresa; sjövana; sjövett
sätta båten i sjön; sjön låg som en spegel; de hade varit till sjöss hela dagen
○ spec. i ut­tryck för sjö­manskap
han gick till sjöss i unga år
○ äv. om större samling av annan vätska eller dylikt
lavasjö
○ äv. bildligt, spec. om stor mängd av något (sär­skilt vätska)
ljuslågan fladdrade i en sjö av stearin
○ spec. äv. i ut­tryck för att något på­börjas
sätta projektet i sjön
gå i sjön dränka sigotröstlig efter sitt barns död gick hon i sjön bara 22 år gammal
i rum sjö med gott manöverutrymme på sjönsikten var god och far­tyget låg i rum sjö väst om Skagen
inte sitta i sjön inte befinna sig i akuta svårigheterde skulle behöva en större bo­stad men än så länge sitter de inte i sjön
kasta (pengarna) i sjön slösa bort (pengarna) till ingen nyttaskiv­bolagen var rädda att kasta pengarna i sjön genom att satsa på debutanter
kasta yxan i sjön se yxa
sjön suger man blir hungrig av att vara ute till sjösssjön suger, så ta med en rejäl mat­säck på båt­turen!
belagt sedan 1222–30 (i ortnamn; (dombrev utfärdat av kung Erik Eriksson om rågångar i Västergötland (Svenskt Diplomatarium))) fornsvenska sior, siö 'in­sjö; hav; (rinnande) vatten'; gemensamt germanskt ord av ovisst urspr.
2 (vatten­massa i) större våg på hav eller sjö
brottsjö; störtsjö
brytande sjöar; sjöarna slog in i sitt­brunnen
○ äv. sjögång
grov sjö; hög sjö; krabb sjö; far­tyget gick för fulla segel i hård sjö
svår sjö sjö­gång med stora vågorbåtarna kolliderade på fredags­kvällen i svår sjö
belagt sedan 1749