publicerad: 2021  
skarp skarpt skarpa
adjektiv
1 som har en spetsig kant och där­för skär väl
MOTSATS slö 2, trubbig JFR spetsig, 1vass
skarpeggad
en skarp kniv; skarpa tänder
äv. som tydligt av­tecknar sig mot om­givningen om konkreta el. abstrakta före­teelser
en skarp profil; hans an­siktes skarpa konturer; bilden var skarp och fin; det finns inga skarpa gränser mellan gott och ont; hans åsikter stod i skarp kontrast till före­gående talares
äv. med stark ton­vikt på tydlighet
skarpa förslag
äv. bildligt, spec. om ljus, ljud, smak el. lukt starkt (och obehagligt) verkande
det skarpa sol­skenet; en skarp lukt; en skarp röst
spec. äv. var­dagligt; något ålderdomligt tuff, positiv
en skarp tjej
belagt sedan ca 1430 (Själens tröst); fornsvenska skarper 'torkad; skrumpen; vass; gäll; sträng'; gemensamt germanskt ord, urspr. 'torr'; besläktat med skorpa
2 som känne­tecknas av ut­präglad förmåga till varse­blivning eller tänkande
skarp hörsel; ett skarpt intellekt; en skarp analys; han hade en skarp blick för mänskliga svagheter
belagt sedan 1528
3 som gör ett bryskt in­tryck om yttrande eller dylikt
skarp (mot någon)
ett skarpt svar; skarp kritik; en skarp varning; en skarp protest; hon sade ifrån i skarp ton
belagt sedan 1535
4 av­sedd att skada om ammunition
MOTSATS 1lös 6
skarpladdad
skarpa skott; skarp ammunition; halt eller vi skjuter skarpt! (adverbial)
skarpt läge se läge
belagt sedan 1687