publicerad: 2021  
slakt slakten slakter
slakt·en
substantiv
● det att slakta
slaktboskap; slaktdjur; julslakt; nödslakt; renslakt
slakt (av/på någon/något)
slakt (av någon)
slakt (av något)
slakt (på någon)
slakt (på något)
○ äv. om dödande av många människor
inbördes­krigets menings­lösa slakt
○ äv. bildligt var­dagligt
den slakt på välfärdsinrättningarna som åtstramnings­programmet inne­bar
belagt sedan 1440 (i sammansättn. -bod; (Åbo domkyrkas Svartbok)) fornsvenska slakt; av lågtyska slacht; till 2slå 1