publicerad: 2021  
ståta ståtade ståtat
verb
stå`ta
● uppträda med något prakt­fullt, särsk. klädes­plagg eller dylikt; ibland på ett demonstrativt el. skrytsamt sätt
JFR pråla
någon ståtar i/med något
någon ståtar i något
någon ståtar med något
ståta i nya kläder; ståta med sina medaljer
○ äv. före­komma i upp­märksammat samman­hang
hon ståtade på tidningens första­sida med bucklan i handen
○ äv. om icke-levande före­teelse
något ståtar i/med något
något ståtar i något
något ståtar med något
en huvud­stad som kunde ståta med ett stort an­tal teatrar och museer
belagt sedan 1643
ståtaståtande